Om du inte har läst utmaningen och frågorna än kan du göra det här >>
Omsättningshastigheten på AB Hobbymaskiner efter kvartal tre är varken 4 eller 3,6. Vid beräkning av omsättningshastighet använder Finn Valpman företagets omsättning mätt som faktureringskronor. För att få ett någorlunda rättvisande nyckeltal bör man använda samma slags kronor i täljare och nämnare.
Med en kapitalbindning på 42 MSEK blir omsättningshastigheten vid det tredje kvartalsskiftet enligt Finn lika med 150 / 42, dvs cirka 3,6 gånger.
Skall man få jämförbarhet från ett år till ett annat måste man emellertid rensa bort effekter av prisförändringar, i Hobbymaskiners fall en prisökning på 20 %. Tas sådant hänsyn skulle omsättningshastigheten bli 150 / 1,2 / 42, dvs endast cirka 3,0 gånger.
Denna omsättningshastighet är klart lägre än de 3,6 som Finn Valpman var så missnöjd med. Det var väl tur för Per Lagerblad att Finn inte förstod det hela bättre.
Vill man ha en riktigt rättvisande uppfattning om lagrets storlek genom att beräkna omsättningshastighet måste man utgå från förbrukningsvärdet av det material som lagerhålls, inte av omsättning av sålda produkter. I annat fall jämför man äpplen och päron.
Företagets omsättning till oförändrade priser uppskattas till 150 / 1,2 = 125 MSEK efter prisökningen på 20 %. Om man antar att materialandelen i produkterna är oförändrad och materialpriserna är oförändrade kommer materialförbrukningen under 2009 att bli 125 / 150 · 70 = 58,3 MSEK. Med en kapitalbindning på 42 MSEK blir då den egentliga omsättningshastigheten 58,3 / 42 = 1,39.
Det finns ytterligare ett par fel i Finn Valpmans resonemang om hur Per skall gå tillväga för att öka lageromsättningshastigheten. Det man påverkar med att beställa fler gånger om året och därmed genom att minska orderstorlekarna är i huvudsak endast omsättningslagret.
Ett lager består emellertid också av andra typer av lager, exempelvis säkerhetslager, säsonglager och lager av inkuranta artiklar som på kort sikt i huvudsak inte påverkas alls eller mycket lite av att öka antalet inleveranser per år. Ännu ett fel i Finn Valpmans resonemang är att omsättningshastigheten blir 4 om man beställer 4 gånger om året. Beställer man 4 gånger om året blir orderkvantiteten ett fjärdedels årsbehov.
Eftersom omsättningslagret i genomsnitt är lika med orderkvantiteten dividerat med 2 blir följaktligen medellagret en åttondel av årsbehovet och därmed omsättningshastigheten lika med 8.
Den för Per Lagerblad viktigaste frågan är naturligtvis om han kan hoppas på att uppnå de lageromsättningsmål som företagsledningen satt upp för årets slut och som han lovat att klara av. Det bästa han kan göra i den situation han befinner sig är att acceptera Finns definition av omsättningshastighet.
För att nå en omsättningshastighet på 4 måste lagret minskas till 150 / 4 = 37,5 MSEK, dvs med 4,5 MSEK. Ökad orderfrekvens påverkar emellertid endast omsättningslagret. Om man antar att detta omsättningslager utgör hälften av det totala lagret skulle en minskning av lagret med 4,5 MSEK motsvara 4,5 / 37,5 * 2 = 24 %.
Det är inte troligt att Per kommer att klara detta när det bara återstår ett kvartal till årets slut. För att det skall gå måste han säkert i stor utsträckning införa inköpsstopp för kvantiteter som inte direkt och omedelbart behövs i produktionen.
Text: Stig-Arne Mattsson, Logistik och Transport, Chalmers Tekniska Högskola |
